nu är det kväll - nästan natt, min käre Mauritz

... just nu är jag återkommen från en utvecklande träff med härliga
och modiga människor. Som generöst delar med av sig själva.
Det jag bär med mig från kvällen är en levande känsla i kroppen.
Varje cell liksom vibrerar av liv! Jag är i min kropp och det är
hoppfullt, kära du.
... just nu saknar jag ditt svar på mitt tidigare brev, men jag vet ju
Mauritz - att du har mycket att göra och att jag inte är allt, eller
det enda i ditt liv. Det händer också att tekniken är emot oss.
... just nu vilar mina tankar på tacksamheten över att jag har
funnit ett sätt att hålla kontakt med dig och låta dig få veta vad
och hur jag tänker.
... just nu tänker jag att jag är så oändligt rik, som har möjlighet
att uttrycka mig. Tänk så många människor som är förbjudna,
inte har förmågan/redskap eller inte ens inspiration.
... just nu lockar min bädd. Vilken tillgång att ha en säng att
lägga mig i - att sjunka in i mängd mjuka kuddar, dra ett härligt
duntäcke över mig och låta dagen som varit passera i sinnet
- innan tröttheten tar över och jag sover.

imorgon är en annan dag!

din Greta


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0